Skolutredningen som gjorts på uppdrag av kommunfullmäktige ger förslag på omstrukturering av skolan i Sunne. Här följer en rad vanliga frågor och svar om det som står i utredningen.

Förslagets utgångspunkt är att klara av lagens ökade krav, att bildningsnämnden ska kunna bära sina kostnader och skapa stimulerande studiemiljöer med hög kvalitet.

Här följer vanliga frågor och svar kring skolutredningens förslag:

1. Lokalkostnader
2. Utemiljö och investeringsbehov
3. Personal
4. Skolskjuts
5. Antal barn
6. Övrigt

 

1. Lokalkostnader

Hur beräknas lokalkostnaderna för varje skola?
Lokalkostnaderna beräknas utifrån planerade/förmodade kostnader för drift och underhåll av fastigheten, samt finansiella kostnader (kapitalkostnader). Till driften av fastigheten hör bland annat uppvärmning, el- och vattenförbrukning. Till finansiella kostnader hör avskrivning och internränta. 

Vad är finansiella kostnader?
Vid byggnation/renovering uppkommer kostnader som skrivs av under ett antal år, vilket kan jämföras med amorteringar på ett lån. Med finansiella kostnader avses den årliga avskrivningen samt ränta.
Från och med 2013 är kommunens internränta 2,9 %.

Vad är skillnaden på drift och investering?
När kommunen gör en investering betalas summan av investeringen av under ett antal år. Avbetalningen plus internräntan belastar sedan driften.

Exempel: investeras 10 miljoner kronor i en skola och avskrivningstiden sätts till 20 år och internräntan till 2,9 %, belastas driften varje år med 645 0000 kronor (snitt). En investering för kommunen kan liknas med ett husköp för en enskild: Investeringen är lånet man tar på huset, medan driften är den månatliga kostnad man har för huset (bland annat avbetalningar, räntekostnader, el, uppvärmning med mera).

Hur kan kommunen skriva ner värdet på en byggnad utan att det kostar något?
Om det finns utrymme i kommunens resultat kan kommunen välja att skriva av restvärde på byggnader. Kommunens resultat i bokslutet minskar då det år avskrivningen görs, medan kapitalkostnaden på byggnaden minskar/försvinner ur driften kommande år (finansiella kostnader). I samband med bokslut skrevs Rottneros skola ner på detta sätt. Om verksamhet inte avvecklas utan fortsätter i dessa lokaler bör värdet att skrivas upp igen.

Även om skolan läggs ner, kommer ni att ha kvar kostnaden för idrottshallen i Rottneros?
Blir idrottshallen i Rottneros kvar medför det en viss driftkostnad. Angående de hallar som nyttjas av både skola och område Fritid, pågår det en utredning om fördelning av lokalkostnader mellan skola och område Fritid. När det inte förekommer skolverksamhet i idrottshallen i Rottneros kommer denna lokalkostnad att hamna helt under område Fritid. Den här fördelningen av lokalkostnader kommer i sin tur att påverka Sunne kommuns interkommunala ersättningar och bidrag till fristående skolor.

Behövs reparationerna av Bäckalunds skola?
För Bäckalunds skola finns det förslag på att öka tillgängligheten, få bort vatten som tränger in i grunden och åtgärda trafiksituationen. Tillgängligheten bygger på att en rörelsehindrad brukare/besökare självständigt ska kunna ta sig in i och genom byggnaden, utan att behöva ta hjälp av andra. Byggnaden dränerades på 1980-talet, men har förhöjda fuktvärden. Problemet är inte akut då det ännu inte nått sådana nivåer att mögel bildas.

Trafiksituationen i Bäckalund - är inte den tillräckligt bra?
Bildningsförvaltningens ambition är att alla verksamheter och skolor ska ha genomtänkta och säkra trafikmiljöer. Separerade trafikmiljöer och bussangöring utan backande trafik är delar av den ambitionen.

Elevhälsan i Bäckalund har redan ett gammalt grupprum för sitt arbete.
Den lägsta nivån för elevhälsans mottagning är att ha tillräcklig storlek, rinnande kallt och varmt vatten över handfat med avlopp och skolsköterskans standardutrustning som brits, våg, längdmätare med mera. En rimlig standardkostnad är satt och ett snittpris som är lika för alla skolor.

Personalen har arbetsrum på Bäckalunds skola.
Innanför personalrummet finns ett litet arbetsrum. Det används tidvis också för undervisning. Även här anges en standardkostnad för att skapa och utrusta enkla arbetsrum med en lägsta utrustningsnivå (avskildhet, datortillgång, egen arbetsyta).

En investering om 4,5 miljoner kronor är alldeles för högt! Ni har ökat på prislappen för att kunna lägga ner skolan! 
En investeringsvolym på 4,5 miljoner kronor ger en driftskostnad per år om cirka 290 000 kronor. Den enskilda kostnaden är i sammanhanget inte avgörande för skolans bevarande eller avveckling. Förslaget som helhet frigör mer än 6 miljoner kronor per år.

Varför har ni angett en kostnad för elevhälsans mottagningsrum på varje enhet? På en del skolor finns det ju redan!
Vi har räknat med ett snittpris på 200 000 kronor för att inrätta mottagningsrum för elevhälsan. På någon skola behövs det bara en mindre uppfräschning, på andra måste vi bygga ett helt rum, inklusive rördragning och möblering.

Man kan väl träffa skolsköterskan i vilket rum som helst och kanske efter skoltid?   
Minimikravet för rummet är rinnande varmt och kallt vatten med möjlighet till handtvätt. Enklare läkemedel ska kunna förvaras på ett betryggande sätt och det ska finnas brits, våg och längdmått. För dokumentation ska det finnas tillgång till datauttag med Internet. Skolläkaren arbetar i flera kommuner och besöker våra skolor efter schema. Skolläkaren och skolsköterskan ska kunna vistas i rummet samtidigt med patienten. Mottagningsrum för elevhälsa anses högt prioriterat då Sunne kommun har fått kritik från kommunrevisionen.

Vad menas med tillgänglighetsanpassning? Det är ju miljonbelopp anslagna. Är det verkligen nödvändigt? Varför just nu, om ni inte har gjort åt det tidigare?
Fullmäktige antog bildningsnämndens tillgänglighetsplan våren 2012. Den omfattar bland annat att rullstolsramp och dörröppnare ska finnas vid entréer. Vid större lokalöversyn/upprustningsarbeten ska hiss installeras i flervåningsbyggnader.

Måste man verkligen byta uppvärmningssystem? Det fungerar ju bra i dag?
Oljeeldning är idag det dyraste energislaget för uppvärmning av byggnader. Både ur ekonomisk och ur klimatmässig synvinkel är det önskvärt att oljeeldning fasas ut. I kommunens klimat- och energiplan ska de sista oljeeldningsanläggningarna fasas ut under 2012.

Vad kan vi som föräldrar ställa upp med, för att få ner kostnaderna och få behålla skolan?
Viss skötsel av gräsmattor, isplaner och lekytor är alltid uppskattat och befrämjande för lekmiljön. Däremot kan man inte längre bygga klätterställningar, gungor och liknande i egen regi. Sådan lekutrustning måste numera vara EU-godkänd.

 Till toppen av sidan

2. Utemiljö och investeringsbehov

Hur har ni tänkt er Östra skolan? Ni har räknat alldeles för lågt på anpassningen av Brobyskolan!
Anpassningen av Brobyskolan för att bli en ”Östra skola” omfattar flyttning av busshållplatsen till sporthallens parkering. Där ska Fryxellskas elever gå på skolskjutsen. Kvarvarande befintlig yta kan användas till spelplan som spolas under vintern. Det innebär att kantstenar tas bort och ytan jämnas till.

Söder om spelplanen blir en lummigare lekyta med befintliga stora träd. Den kan delas in i flera olika temadelar. Norr om skolan, mellan byggnaden och Isbjörnsvägen kan vi bryta fåror i asfalten och sätta låga häckar som delar av eller ramar in skolområdet. På kvarvarande ytor och/eller i temadelarna placeras lekredskap som klätterställningar, gungor, hinderbanor och liknande. Inom föreslagen budget ryms även komplettering av växtlighet och övriga markarbeten som skapar dynamik i skolområdet.

Östra skolans elever får egen busshållplats längs Isbjörnsvägen. Tack vare att de här ytorna redan är anlagda innebär det att de två busshållplatserna kan ordnas med minimala kostnader.

Brårudsvägen stängs av vid Storgatan, enligt förslaget.

Längs Brårudsvägen blir det ett bullerplank, eventuellt placerat på en låg jordvall. Övriga avgränsningar utgörs av vanligt trådstängsel.

I nuvarande Brobyskolans huvudbyggnad finns nio klassrum och ett antal grupprum. Inomhus möblerar vi med utrustning från de avvecklade skolorna. Byggnaden är i gott skick och behöver inga andra anpassningar. Östra skolan kan få egna, anpassade slöjdlokaler i Fryxellskas slöjdpaviljong. Matsalen blir tre små, sammanhängande matsalar i Borbyskolan och allt hamnar inom det område som är avstängt för biltrafik.

Att flytta en väg kostar väl flera miljoner?
Att flytta Brårudsvägen har det aldrig varit tal om. Däremot bör den  stängas av vid korsningen mot Storgatan. Det kostar inte mer än några cementblock som redan finns och ett beslut i trafikutskottet.

Hur mycket kostar möblerna till Östra skolan? Små barn kan inte använda gymnasieelevernas möbler.
Möbler och utrustning från de skolor som avvecklas ska användas. Det finns en hel del skolmateriel att återanvända.

Hur stor blir skolgården? Ska barnen dela lekplats med Fryxellska?
Skolgården blir indelad i ett antal avdelningar och omfattar ungefär 1,2 hektar. Den ska användas enbart av Östra skolans elever. De får tillgång till sporthall, gympahall, egen slöjdsal och om man så vill, hemkunskaps- och NO-utrustningen på Fryxellska.

Vad baseras storleken på investeringarna på? Hur har ni kommit fram till dessa siffror?
De investeringar som tas upp i lokalutredningen är uppskattningar/antaganden som baseras på erfarenhet och liknande satsningar som gjorts inom kommunen. Att exempelvis anlägga gräs- eller asfaltytor finns det nyckeltal för. Sådana arbeten utförs ständigt inom kommunen. Lekutrustning och andra fasta anläggningar beräknas separat utifrån prislista eller förfrågan.

Man har ju hört talas om att det är förhöjda värden av partiklar och avgaser längs Storgatan. Hur beaktas det?
Det är i centrum kring korsningen Långgatan – Storgatan som man har uppmätt höga avgasvärden vissa dagar under året. Då man närmar sig Fryxellska finns inte det problemet. Där är det betydligt öppnare och man har heller inte långsamtgående trafik på samma sätt som inne i centrum.

 Till toppen av sidan

3. Personal

Varför behövs det en rektor till bara för att behålla 3 byskolor?
Det är den totala organisationen med många små enheter men ändå krav på ansvarig ledares närvaro som ger behovet av att återbesätta den ledartjänst som togs bort för två år sedan. Denna återbesättning är nödvändig då arbetsbelastningen är ohållbar. En stor del av rektors tid går idag till resor och möten som upprepas på varje enskild enhet. Detta gör att rektor inte finns på plats i önskad/behövd utsträckning. Redan nu har rektorerna väldigt många personal per ledare.

Hur kan det behövas så många fler lärare, när det funkar nu?
Det behövs egentligen inte så många fler lärare, men redan under 2011 stod det klart att bemanningen var ojämn. För att klara de behörighetskrav som ställs och ge lärarna tillgång till fungerande arbetslag och förutsättningar att genomföra arbetet, måste lärarbemanningen på alla byskolor förstärkas.

Varje lärare är behörig i cirka 3-4 ämnen. En ”gammal utbildning” gör att enstaka lärare kan vara behörig i fler ämnen. En bra storlek på ett lärarlag är 6-8 lärare.

Den ökade bemanningen ska också säkerställa att skollagens krav på att alla elever som vill/behöver särskilt stöd uppnås. Både högpresterande och lågpresterande elevers behov ska tillgodoses.

Kan inte lärarna flytta på sig istället för eleverna?
Att ha ambulerande lärare, alltså lärare som åker mellan skolorna, är ingen hållbar lösning. En stor del av lärarnas tid skulle då försvinna i restid, vilket innebär att lärarens tid inte används effektivt. Läraren skulle inte heller finnas på plats för att skapa de relationer med eleverna som är särskilt viktiga för yngre barn. 

Varför ökar kostnaderna för särskilt stöd?
Det är redan i dagsläget väldigt svårt att få till organisationen för särskilt stöd och stödet kan inte ges med den omfattning, kontinuitet och kvalitet som vi önskar och skollagen kräver. Det finns elever som behöver särskilt stöd på alla våra skolenheter.

Då en person inte kan vara på två enheter samtidigt blir samordning av resurser svår. I den nya skollagen står det att behovet av särskilt stöd är en rättighet för eleven. Genom att inte tillgodose elevens behov kan kommunen åläggas vite. Flera kommuner har redan hamnat i denna sits.

Hur kan det behövas så många fler specialpedagoger, utvecklingspedagoger, kurator och skolsköterska för 3 byskolor?
Utökningen av dessa kompetenser bedöms behövas på grund av arbetsbelastning, restid mellan enheterna, och att b-form kräver andra anpassningar. Dessa professioner behöver finnas på plats mer än bara under en viss tid en viss dag, de behöver finnas på plats utifrån elevernas behov.

 Till toppen av sidan

4. Skolskjuts

Hur kan skolskjuten bli billigare när fler barn måste åka längre?
I dialog med Värmlandstrafik har det framkommit att främsta sättet att göra besparingar för skolskjutsar är få ner antalet fordon. Antal kilometer som varje fordon åker är näst intill försumbar i sammanhanget. Skolskjutsen som i dagsläget hör till Klätten, Rottneros och Bäckalund, skulle efter en omstrukturering kunna ersätta skolskjutsar som idag går centralt, och på så sätt skulle vi kunna få ner antalet fordon.

Ex 1: I Rottneros och Svensby går vårterminen 2012 tre skolbussar. Att minska ner antalet skolbussar till två, skulle enligt Värmlandstrafik innebära en besparing på cirka 565 000 kronor/år. Genom att ha olika start- och stopptider i Rottneros och Svensby skulle en sådan besparing kunna genomföras redan höstterminen 2012.

Ex 2: Enligt Torsby kommun kan den besparing de gjorde på skolskjutsarna för några år sedan härledas till: Tuffare upphandling, uppdaterat skolskjutsreglemente, upptagningsområden som anpassats efter billigare skolskjuts, samt färre enheter. Även i Hagfors kommun har kostnaderna för skolskjuts nyligen sänkts, vilket de härleder till:
1. minskat antal enheter, 2. bättre avtal och 3. att de försöker hålla sig till skolskjutsreglementet.

Under våren kommer Värmlandstrafik att kunna köra simuleringar som ger oss mer detaljerade uppgifter.

Kan man inte ändra upptagningsområdena och på så sätt rädda byskolorna?
Ändrar vi upptagningsområdena utarmas andra enheter, och då kvarstår problemen.

Till toppen av sidan

5. Prognostiserat antal barn

Varför är det så stora skillnader i antal elever i bilaga 3a och 3b?
I bilaga 3a visas den ursprungliga prognosen över antal elever till och med höstterminen 2017. I denna bilaga är inga antaganden gällande föräldrar som väljer Ekeby skola eller Torsby kommun för sina barn gjorda. I bilaga 3b är antagandena att 50 % av elevunderlaget i upptagningsområdet Klätten går i Torsby, samt att 40 elever från tätorten går i Ekebyskolan.

Hur kan ni tro att 50 % av Klättenbarnen väljer Torsby? Vill ni inte ha Klättenbarnen i Sunne? Tänk om alla barn vill gå i Sunnes kommunala skolor, får de plats om skolorna i Klätten, Bäckalund och Rottneros läggs ner? Vad händer om Ekeby lägger ner?
Ambitionen är att ha den bästa skolan, vilket gör att föräldrar väljer Sunne kommun för sina barn. Då Klättenskolan ligger mitt emellan Sunne och Torsby tror vi att orten där föräldrarna jobbar spelar stor roll för vart de väljer att placera sina barn. Bilaga 3b illustrerar ett scenario där föräldrarna till 50 % av barnen i upptagningsområdet Klätten väljer Torsby, och där 40 elever från tätorten går i Ekebyskolan.

Dessa antaganden visar att även om ett, kanske orimligt, stort antal föräldrar väljer andra huvudmän än Sunne kommun, så finns behovet av en tredje tätortsskola. Om föräldrarna till alla dessa elever väljer Sunne kommun, får de gott och väl plats i Sunnes kommunala skolor efter en omstrukturering. 

Tar Torsby emot elever och finns det plats? Blir det inte dyrt att ha eleverna i Torsby?
2013 är det trångt på Holmesskolan, men 2014 lättar det.

Torsby kommun har en betydligt billigare elevpeng än Sunne kommun. Kostnader, antal platser skulle eventuellt kunna säkerställas genom att teckna ett avtal med Torsby. 

 

Interkommunal ersättning 2012

Torsby kommun                                         Sunne kommun:

Fritids:                     25 700 kr/år                                              32 400 kr/år

Förskoleklass:          59 700 kr/år                                              46 700 kr/år

år 1-5:                     59 700 kr/år                        år 1-6:            75 900 kr/år  

år 6-9:                     77 900 kr/år                        år 7-9:            86 900 kr/år

Med tanke på fasta kostnader (till exempel hyreskostnad/elev), kostar det mer att ha eleverna i Torsby kommun än att ha dem i Östra skolan, men det kostar betydligt mindre att ha eleverna i Torsby än att ha eleverna i Klättenskolan. Kostnaden för att ha en elev i Torsby skulle i så fall kunna bli 59 700 – 85 400 kr/år.

I bilaga 2c illustreras kostnaderna per elev/enhet, där kostnaden/elev på Klätten är 95 171 kr/år (snittkostnad/elev, inkl fritids och förskoleklass.) I den summan är inte kostnaderna för skolmåltider, media, fortbildning och administration med, vilka är kostnader som ingår i den interkommunala ersättningen och därför tillkommer utöver de 95 171 kr/år.

Till toppen av sidan

6. Övrigt

Blir Östra skolan en storskola?
Nej, Östra skolan har plats för 150 elever, och är då jämförbar med Åmbergsskolan.

Den nya skollagen beaktar även stödet till de mer begåvade/mer intelligenta eleverna, vad görs för dem?
En utökad lärartäthet är tänkt att täcka det extra resursbehov som behövs för att även stimulera/motivera elever med förmåga att nå högre betyg.

Hur kan nedläggning av skolor bli bättre för barnen? Många kommer ju att få sitta på bussen längre tid än de gör idag?
En något längre resväg till skolan uppvägs av att eleven får en bättre skolgång/utbildning. Eleven får bland annat

  • Tillgång till stimulerande lärmiljö, anpassade lokaler för dagens metodik och pedagogik
  • Mer utmanande kunskapsmiljö som möter dagens krav på utbildning
  • Väl anpassade och utrustade lokaler för slöjd, hemkunskap, bild och NO, samt sporthall
  • Närhet till ishall och friidrottsarena
  • Närhet till Kulturskolan
  • Större utbud av vuxna
  • Större utbud av jämnåriga kamrater
  • Årskurshomogena klasser
  • Daglig tillgång till elevhälsan (kurator, skolsköterska specialpedagoger)
  • Effektivare användning av särskilt stöd, lättare att anpassa personal efter elevernas behov

Blir det verkligen billigare att avveckla skolorna än att ha dem kvar?
Ja, det blir betydligt billigare att samla elever i större enheter än att sprida ut dem. Den klart största besparingen ligger i den extra personalresurs som behövs för att driva tre enheter istället för en enhet.

Är eleverna samlade kan samma personal användas till fler elever, och det är däri den största vinsten ligger. Samlas eleverna i en enhet används personalen mer kostnadseffektivt och samordning av olika resurser är möjliggörs. För att leva upp till skollagens krav på behörighet och stödbehov krävs det cirka 12,5 tjänster utöver de som finns idag, för att driva dessa tre enheter jämfört med en enhet.

Vid en nedläggning kommer inte personal att sägas upp, utan det handlar om tjänster som inte behöver tillsättas. 12,5 tjänster motsvarar cirka 5,6 miljoner kronor per år. Även sammanslagningen av gymnasieenheter frigör resurser som kan användas i tidigare skolår.

Samordning av lärarresurser ger den enskilda läraren mer tid för kärnverksamhet och utveckling, då mindre tid behöver gå till att vara rastvakt, bussvakt med mera. Samordning kan likaså göras kring särskola. Även hyreskostnader, kostnader för skolskjuts (se 4. Skolskjuts) och övriga kostnader, så som städkostnader, väntas minska. 

Hur påverkas kyrkbyarna skolor?
Vid en avveckling av ett antal mindre skolenheter ökar elevtalet i kyrkbyarnas skolor. Det möjliggör undervisning i mer årskurshomogena grupper. Skolornas ökade storlek medför också att lärarlagen får en storlek så att arbetslags- och skolutvecklingsarbete kan ta fart. Genom att satsa på ett rimligt antal skolor i hela kommunen kan Sunnes byskolestruktur bevaras.

 Till toppen av sidan

Kontakt

Ulf Olsson
Enhetschef elevhälsan
E-post: ulf.olsson@sunne.se
Tel: 0565-160 56, 070-218 15 12
Besök: Kvarngatan 4, Sunne
Adress: 1. Elevhälsan, 686 80 Sunne