Lokalhistoria

I Sunne har det bott människor i drygt 5 000 år. 1875 hade Sunne 26 000 invånare och var större än Karlstad härad med 8 000 invånare. Utvandringen till Amerika i mitten av 1800-talet minskade invånarantalet rejält.

Folkmängd

Folkmängden i Sunne har legat strax över 13 000 invånare under många år. Tack vare byggnation av nya bostäder och företagsetableringar ökar folkmängden.

1985: 13 000 invånare.
1993: 14 013 invånare. Sunne passerade 14 000 tack vare många nyfödda och stora flyktinggrupper.
2022: 13 400 invånare.

Sunne = Sundet

Utefter sundet - "sunne" på värmländska - bosatte sig folk redan för cirka 5 000 år sedan.
På Kolsnäsudden finns gravfält från järnålderns mitt (200-400 e Kr).

På kyrkberget på Frykensundets östra sida byggdes Sunne kyrka på 1300-talet. Den har brunnit tre gånger - 1333, 1699 och 1886.

Runt kyrkberget växte bondbyn och utvidgades så småningom till den västra sidan sundet - Sundsvik - med boskapsskötsel, fiske, körslor, kolning och järnhantering.

Efterhand kom olika efterfrågade hantverkare som kopparslagare, smeder, skräddare, sko- och hattmakare, garvare med flera.

Samhället byggdes upp

1835 Provinsialläkare (äldre benämning för distriktsläkare)
1837 Sparbank
1848 Apotek och Handelsbod i Slottet (ett av Sunnes äldsta hus färdigt 1849)
1855 Postkontor
1851 Ångbåten Esaias Tegnér
1871 Mejeri
1892 Sjukstuga
1902 Elström från Rottneros
1909 Vattenledning från Horntjärn
1913 Fryksdalsbanan
1920 Sunne köping bildas

  • Sunne municipalsamhälle 1905-1919 (mindre samhälle med viss kommunal självstyrelse).
  • Sunne köping 1920-1963. Före 1971 i rang mellan stad och landskommun.
  • Stora Sunne kommun 1952 - 1962 (Östra och Västra Ämterviks kommuner som varit egna kommuner sedan 1863 respektive 1862 bakades in).
  • 1971 slogs också Gräsmarks och Lysviks kommuner ihop med Sunne och bildade nuvarande Sunne kommun.
Fryksdalen först uppodlat i Värmland

Historisk överblick

Fryksdalen var ett av de första områden i Värmland som uppodlades och fast koloniserades. Det skriver prästen, författaren och forskaren Bo Ulfvenstierna.

Den som vill ha en spännande historisk överblick över Fryksdalen får det genom att läsa "Friggas dal – Fryksdalens historia i nytt ljus". Det är inte en vetenskaplig studie, men Bo Ulfvenstierna har stöd av bland annat begravningsskick och gravfynd för teorierna han presenterar i boken.

I boken Friggas dal beskriver han bland annat bildandet av ättegårdar i Fryksdalen, som hänger ihop med den första odlingen i Värmland - och Sverige.

Boken, Friggas dal - Fryksdalens historia i nytt ljus, finns att låna på Sunne bibliotek.

Kvinnoledd kultur

I Friggas dal berättar Bo Ulfvenstierna om en kvinnoledd kultur under brons- och järnåldern. Folket tillbad Frigga eller Freja, fruktbarhetsgudinnan, och Bo Ulfvenstierna anser att det finns bevis för att det var kvinnorna som styrde under den här fredliga perioden av vår Fryksdalska historia.

Boken ger en spännande historisk överblick om hur kristendomen etablerades i dalgången, genom samarbete mellan kungamakt och kyrkliga företrädare och hur de första munkarna mötte den gamla fruktbarhetskulturen.

Vi får läsa om hur handelsutvecklingen skedde på vikingatiden, och om var och hur hemman och gårdar med tiden byggdes upp, utifrån de första ättegårdsimperierna i Fryksdalen, vid deras heliga lundar och vikar.

 

Marknad

Redan på 1600-talet var det marknad i Sunne.

1754 startades marknaden Evi Gläja på Åmbergshea som kunde ha uppåt 30 000 besökare.

1870 flyttades marknadsplatsen till Stora torget.

Marknad, mârten på värmländska, hålls fortfarande två gånger om året i Sunne centrum.

Utvandring till Amerika

Orsaken till utvandringen var dåliga tider i Sverige. Missväxtår i kombination med en snabb befolkningsökning, konkurrens om jobben och marken satte fart på utvandringen.

I Amerika var det istället god tillgång på billig jord. Från amerikanskt håll välkomnades  invandringen, de olika staterna sökte fler invånare och industrierna sökte arbetskraft.

Hos utvandrarna fanns också andra motiv än de rent ekonomiska, till exempel religiös frihet och ökad jämlikhet. Många reste också för äventyret eller för drömmen om ett annat slags liv.

Många Sunnebor har därför släktingar i USA.

Fryksdalingarna ett vandringsfolk

”Fryksdalingarna äro ett vandringsfolk med oro och fantasifylld äventyrslust i blodet, ett folk av stora vyer, med intelligens och förmåga att när det gäller något stort och lockande hugga i och arbeta”.

Sådana smickrande omdömen om fryksdalingarna finns att läsa i Emigrationsutredningen från 1910.