Matti Klenell fick Tunströmspriset 2022 i Sunne

2022-06-06

Formgivaren och arkitekten Matti Klenell var på plats och tog emot Kulturpriset till Göran Tunströms minne under Sunne kommuns nationaldagsfirande på Sundsbergs gård.

”Matti Klenell har på ett rikt och nyskapande sätt kombinerat design, konst och arkitektur”, lyder motiveringen.

– Jag är glad, rörd och överraskad. Det är stort att få ta emot pris av sin hembygd, säger Matti Klenell.

Olikheter berikar

Nationaldagsfirandet var soligt och välbesökt. Kristina Lundberg, kommunstyrelsens ordförande, inledde med ett tal* om att en identitet, samhörighet och tillhörighet kan finnas på många olika plan och i olika sammanhang. Om att olikheter berikar och att vår demokrati bygger på att idéer och tankar bryts mot varandra. ”Demokratin får kraft och utvecklas av olika perspektiv och den flyger när vi tänker tillsammans” (talet finns i sin helhet direkt under artikeln).

Tobias Eriksson, kommunstyrelsens 1:e vice ordförande, hälsade nya svenska medborgare varmt välkomna.

Sång och musik

Ett rikt sång- och musikprogram bjöd Sunne Kulturskola på och Sunne Manskör serverade publiken stämningsfull sång. Det fanns också möjlighet att fika, leka i hoppborgen eller aktivera sig med tipspromenad, flaggtillverkning, boule eller besök i något av gårdens muséer.

Årets ungdomstalanger

Petra Svedberg, kommunchef, delade ut pris till Årets ungdomstalanger i Sunne 2022. Årets pristagare var Evelina Olsson, 14 år, aktiv inom alpint, friidrott, fotboll och musik, Sixten Samuelsson-Hoppe, 23 år, musiker, som nyligen släppt en digital EP och bor i Stockholm, Alva Emilsson, 17 år, som satsar på dans och utbildar sig i Lund (priset togs emot av pappa Marcus), samt paret Frida Edqvist, 23 år, och Marcus Rådström, 24 år, som inreder sin 1700-talsgård i Östanbjörke. Deras hängivna renoveringsarbete kan du följa på Instagram.

Tunströmspriset till Matti Klenell

Per Branzén, samhällsbyggnadschef, delade ut Kulturpriset till Göran Tunströms minne. Pristagaren Matti Klenell växte upp i Edsbjörke. Han är utbildad på Konstfack i Stockholm och Kunstakademiets Arkitektskole i Köpenhamn och han har varit verksam i tjugo år. Matti kombinerar funktion och estetik i både unika föremål och massproduktion.

Matti Klenell finns representerad vid Nationalmuseum i Stockholm. Han har designat produkter, gjort egna glaskonstkollektioner och ställt ut nationellt och internationellt. Bland flera utmärkelser har han fått Red Dot Design Award för dricksglaset Lempi skapat för Iittala.

*Nationaldagstalet

Kristina Lundbergs nationaldagstal i Sunne, 2022:

"Så får vi äntligen fira nationaldagen tillsammans igen.

Jag lovar att inte hålla någon lång historielektion, men det kan ju ändå vara värt att påminna oss själva om varför vi firar nationaldagen just idag, den 6 juni.
Detta datum, 1523, valdes Gustav Vasa till Sveriges kung och Sverige blev ett självständigt land i och med att Kalmarunionen upplöstes.
6 juni 1809 skrev riksdagen under den regeringsform som blev starten på vår nuvarande demokrati.'

Inför dagens tal har jag funderat mycket på vad Sverige betyder för mig.
Vad nationaldagen betyder för mig.
Och vad det betyder för mig att jag är svensk.

Det enkla svaret på frågan är att det är en identitet.
Och det behöver vi alla, känna en identitet och en samhörighet.

När jag, genom åren, rest runt i olika länder, har jag med stolthet sagt att jag är svensk. Samtidigt har jag med nyfikenhet lärt mig om andras nationaliteter. Vanor, ovanor, fördomar och myter
Och sett att vi har oändligt mycket mer gemensamt än vad som skiljer oss åt.

Vart jag än kommit i världen så är föräldrars kärlek till, och omsorg och oro för sina barn densamma. Överallt i världen finns kärleken mellan två älskande, till familjen och till vännerna. Överallt förenas vi av skratt och vi drivs av att samtidigt önska oss utveckling, men vara lite rädd för förändring.

Sporten förenar, och splittrar, inom länder, mellan länder.
Musik förenar, och skapar oenighet. Men njutningen den ger, oavsett musiksmak, förenar oss.

I grunden är vi alla mer lika än olika. Samtidigt är vi alla helt unika.
Som svensk kan jag känna stolthet över vår fria, liberala, demokrati.
Att vi kommit långt i jämställdhetsarbetet, även om det är långt kvar.
Och att våra företag exporterar varor och tjänster som behövs över hela världen. Tack vare vår kreativitet, företagsamhet och öppna samhälle.

Jag är stolt över vår vackra natur, våra sjöar, berg, skogar och öppna landskap.
Jag är stolt över att vi visar medkänsla för andra i kris.
Och att vi lever i en rättsstat där alla människor behandlas lika inför lagen.

Men jag är inte bara svensk, jag är också värmlänning.
Trots att jag aldrig haft en väldigt utpräglad dialekt så är jag väldigt stolt värmlänning när jag träffar människor från andra delar av Sverige.

Det är också en identitet som skapar samhörighet med andra från Värmland. Hur många här har inte vid nåt tillfälle förtjust utropat till en främling ni mött nånstans i Sverige ”är du värmlänning, det är jag också!” och det förenar oss.
Även om vi kanske inte har något mer gemensamt. Vi kanske inte håller på samma hockeylag (ganska många håller faktiskt på Leksand…) och en av oss kanske trivs bättre i en stad och en på landsbygden. Men den värmländska identiteten förenar.

Men jag säger också med stolthet att jag är från Filipstad. Där växte jag upp och där bor min mamma och min pappa fortfarande kvar. Det är hemma.

Jag tycker att jag också är från Sunne. Jag firar 20 år som Sunnebo i oktober i år. Jag har bott här längre än nån annanstans.
Jag är väldigt stolt över att kunna berätta att jag är från Sunne. Och jag känner att jag reser hem när jag reser hit.

Alltså har jag två hemma. Två platser, om än inte så geografiskt långt ifrån varandra, som känns som hemma. Som definierat mig genom åren. Som gett mig samhörighet med olika människor jag mött.

Jag tror att en identitet, samhörighet och tillhörighet kan finnas i många olika plan och i olika sammanhang. Det finns lika många olika svenskar som det finns invånare. Men vi är fortfarande svenskar. Med olikheter och likheter.

Vi är på nåt sätt samtidigt allt.
Vi skänker pengar till katastrofer i världen. Jordbävningar, tsunamis, krig. Pengar som går till okända behövande. Samtidigt låter vi barnens kompisar sitta på rummet när vi äter middag. Kanske inte så mycket nu längre, men jag minns det helt klart från när jag växte upp.

Vi lägger massor av pengar på träning och bantningsmetoder för att hålla oss i form.
Men vi tar hissen i stället för trapporna och måste ställa bilen precis utanför affären.

Nån gillar Malmö FF, en annan gillar Djurgården. Vissa älskar hockey, andra längdskidor.
Nån älskar opera, en annan kan inte leva utan musikaler.

Vi kan vara allt det, eller inget av det, och samtidigt dela samhörigheten med Sverige.
Vi är allt det. Vi är lika, och vi är olika. Vi är unika.

Jag som person har mer gemensamt med min vän Nour från Syrien än en del som jag växte upp med i Filipstad. Och det är ok. I vårt Sverige ryms vi alla. Nour är svensk, och samtidigt syrier.

Att vara svensk är att hitta sin plats här, och dela kärleken för vår natur, varandra och vårt land.
Den svenska flaggan för mig symboliserar allt det. Våra olikheter, vår kamp för demokratin, vår kärlek till vårt land.

Olikheter berikar. Vår demokrati bygger på att idéer och tankar bryts mot varandra.
Demokratin får kraft och utvecklas av olika perspektiv och den flyger när vi tänker tillsammans.

Därför tycker jag att vårt Sverige är värt att fira.
Därför är den svenska, liberala demokratin värd att fira och försvara.
Idag, den 6 juni, och alla andra dagar.
Tack!”