Mårbacka firar - 160 år sedan Selma Lagerlöf föddes

2018-05-30

I år är det 160 år sedan Selma Lagerlöf föddes. Mårbacka minnesgård i Östra Ämtervik firar med aktiviteter och utökade guidningar på gården. 2 juni kl 11 öppnar Mårbacka för sommarsäsongen.

Mårbacka utökar i år sina guidade visningar med gårds- och trädgårdsvandring och berättar då om Selma Lagerlöf som skogsägare och jordbrukare.

Det arrangeras även en familjedag, Löjtnants Lagerlöfs födelsedag och Äpplets Dag, Mårbackas julmarknad.

Årets utställning på Mårbacka består av tre delar: Det stora krigets utbrott, producerad av Nils Ahlqvist, Selma Lagerlöf och Det Stora Kriget, producerad av Lars Grönkvist, samt En protestroman blir till, producerad av Lena Larsson.

Lördag 2 juni klockan 11.00 öppnar Mårbacka för sommarsäsongen med musik av Moss Gamle Guttemusikkorps. I Stallet följer sedan en presentation av Selma Lagerlöf och Det Stora Kriget. Utställningarna i Ladan öppnas klockan 13.30.

Utställningen Det Stora Kriget, presenterar material där mycket är opublicerat. Selma Lagerlöfs kommenterar initierat och träffsäkert första världskrigets utveckling, det laddade inrikespolitiska läget med oro för en socialistisk revolution, men också farhågor för hur det läsarnas intresse för skönlitteratur skulle påverkas.

"– Jag vill inte bli höger och inte socialist. Skulle inte kvinnorna kunna bilda ett särskilt parti, som vore klokt och sansat. Jag har sett män och kvinnor förhandla om viktiga affärer och jag tycker att kvinnorna har så mycket större ansvarskänsla, då det gäller något viktigt."

På långt avstånd från inrikespolitiska konflikter och blodiga uppgörelser på europeiska slagfält sitter Selma Lagerlöf på Mårbacka, läser tidningar och kommenterar händelserna i brevväxling med vänkretsen, i första hand Sophie Elkan och Valborg Olander.
"– Det är allt så underligt att höra om all oro i världen, då man lever i denna lugna vrå."

Som nationell celebritet försöker många opinionsbildare utnyttja Selma Lagerlöf. Hon uppvaktas av en amerikansk grupp för ett fredsupprop och ger efter stor tveksamhet sitt stöd:
"– Jag skrev också en liten stämningsbild, som jag tror varken kan förarga ryss eller fransos eller tysk, men tyvärr inte heller göra någon nytta."

Selma Lagerlöf utsätts också för stor press att skriva en »protestroman«, men först mot krigets slut finner hon formen:
"– Min bok blir nog mycket lång och en riktig roman, inte några fristående drömmar. Det blir om hur följderna av kriget griper in i den enskildes liv även så här långt borta."

Det blev romanen Bannlyst som låg klar i slutet av 1918. Mårbackastiftelsen har inför årets utställning producerat en ny utgåva av denna berättelse, som har många paralleller med dagens politiska klimat.